Läkemedelsrening och biofilm

För att kunna genomföra en förstudie om läkemedelsrening vid Ullareds avloppsreningsverk har VIVAB fått 2,2 miljoner kronor i bidrag av Naturvårdsverket. 
Provtagning av rörbit
Med förstudien vill vi minimera oönskade negativa effekter på Högvadsån. Även en unik fullskalestudie där biofilmens sammansättning och funktion i ledningsnätet har studerats i Varberg.

Biofilmstudier i dricksvattennätet

Kvarnagården vattenverks nya beredningsprocess för dricksvattenproduktion i Varberg, ultrafiltrering (UF) med fällning, har möjliggjort för en unik fullskalestudie där biofilmens sammansättning och funktion i ledningsnätet har studerats vid övergången från ett organiskt rikt (före UF) till ett organiskt fattigt (efter UF) dricksvatten. Det fanns en oro att distributionsnätets biofilm skulle påverkas negativt av UF, till exempel att biofilmen släpper eller får en oönskad funktion som påverkar vattenkvalitén och säkerheten. I samverkan med Sweden Water Research har VIVAB via bland annat FCM och massiv parallellsekvensering (MPS) fått en unik kunskap om hur biofilmsfloran kvantitativt och kvalitativt påverkas i ett fullskalesystem före och efter UF. VIVAB har även haft som ett projektmål att underlätta implementeringen av mikrobiell FCM-analys på vattenverk. FCM-metodens enkelhet och precision öppnar nya möjligheter att processoptimera dricksvattenberedningen och övervaka distributionsnätet. 

Förstudie om läkemedelsrening

I mitten av november 2018 fick VIVAB beviljat ett bidrag på 2,2 miljoner kronor av Naturvårdsverket för att genomföra en förstudie om läkemedelsrening vid Ullareds avloppsreningsverk med syfte att minimera oönskade negativa effekter på Högvadsån som är recipienten. Förstudieprojektet handlar om att: Ta fram mål för rening av läkemedelsrester. Utvärdera och jämföra olika tekniker för läkemedelsrening genom att utföra integrerade testkörningar i pilotskala. Ta fram ett resultatbaserat beslutsunderlag för implementering av läkemedelsrening i fullskala i framtiden. Förstudien ger goda förutsättningar för att samla kunskap om förekomsten av dominerande mikroföroreningar, beräkna miljönyttan av olika reningstekniker samt bedöma recipientens känslighet. Studien beräknas vara klar i november 2019.